Fibonacci-modellen i Vikingen
Beskrivning:
Fibonacci är lite krångligt att räkna ut och det är lätt att göra fel. Lyckligtvis har några Viking-användare tagit fram några användbara modeller till Vikingen, så att vi slipper sitta och riva oss i håret sent på nätterna.
Historik:
Det hela började med att X’s var vänlig nog att dela med sig till Vikinggruppen av den Fibonacci-modell som han hade knåpat ihop åt sig själv.
Nils Åqvist blev intresserad av X:s modell och började experimentera lite med den. Han skapade Fib3-modellen, som använder glidande medelvärden baserade på Fibonacci-tal.
Efter en diskussion i Vikinggruppen vidareutvecklades X:s första modell av Nils Åqvist. Skillnaden var att man nu kunde få Vikingen att själv hitta startnivån och sedan automatiskt rita ut nivåerna i diagrammet (denna modell har jag valt att inte göra tillgänglig för nedladdning).
Efter ytterligare diskussioner i Vikinggruppen (och jag antar, efter en del mejlväxling mellan X och Åqvist själva) presenterade Åqvist en förbättrad tredje version, som fortfarande bygger på X:s ursprungliga programkärna. Modellen kallas”Fibonacci-nivåer” och presenteras längre ner på denna sida. Först ska vi titta lite närmare på X:s modell, eftersom det som gäller för den modellen också gäller för Åqvists vidareutvecklade modell.
X:s Fibonacci-modell:
Så här använder du Fibonacci-modellen:
- Bestäm din högsta och lägsta nivå.
Man väljer en nivå som verkar ha haft betydelse, till exempel ett motstånd som har genombrotts efter flera försök eller en nivå där aktien har legat och konsoliderats en stund. Ofta fungerar det bra att välja den första respektive den sista toppen i trenden. Lägg också märke till att man kan använda den för att förutsäga var toppen kan tänkas komma om man nu befinner sig mitt i en trend. Givetvis blir det lite subjektivt, men det fungerar faktiskt förvånansvärt bra! Lek lite med nivåerna, välj ut olika toppar i en lämplig trend och se att topparna hamnar på sina nivåer ganska oberoende av var man väljer nivåerna (inte med vetenskaplig exakthet, men ändå). Vad man kan säga är att ju närmare man placerar ”högsta” och ”lägsta”, desto högre upplösning får man, dvs. fler linjer…Nivåerna fastställs alltså genom att man väljer 0 och 100 %. Övriga nivåer hamnar på vissa procentsatser (även över 100 % om man så vill). I andra program finns det ofta med som ett ritverktyg där man väljer en lägstanivå och sedan ”drar ut dragspelet” tills man kommer till en lämplig nivå, t.ex. den högsta i en uppgångsfas. Här får man knappa in dessa nivåer själv, det är den enda skillnaden… - Ange dessa nivåer i modellinställningarna (högerklicka i diagrammet) och bedöm sedan om resultatet verkar rimligt. Gör om det om det behövs. Så småningom lär du dig att hitta rätt.
Vi har ju redan hittat våra nivåer (248, 370), så vi matar in dem och får då detta resultat (diagrammet nedan). Det stämmer ju mycket bra med vårt första försök och är dessutom mycket enklare…..
När man öppnar den ligger alla linjer på 0 kr. Därefter bestämmer man lämpliga lägsta och högsta nivåer och anger dessa i raderna ”Fibonacci hög/låg” efter att man gått in i modellinställningarna.
De tjocka svarta linjerna visar de nivåer man angett och de övriga färgglada linjerna visar övriga nivåer (ca 24, 38, 50, 62, 100, 162, 262, 424). Genom att gå in på Modellinställningar/Grafer kan man avmarkera nivåer man inte är intresserad av (till exempel om man valt den högsta nivån på ATH och vi nu befinner oss långt under den, kan man ta bort linjerna ovanför ATH).
Prova dig fram med olika aktier som är på uppgång så får du en bättre känsla för det hela. Ta till exempel HM B och välj en annan topp än den lägsta osv., och se vad det ger för resultat… Och tänk på att det inte fungerar för alla, men jag är förvånad över att det stämmer så bra för så många!
Lycka till,
X:n
