Hur kommer Europas nya avskogningslag att förändra det brasilianska jordbruket?

Utsikten är frestande. Från december 2024 kommer vissa livsmedel som säljs i europeiska stormarknader, som kaffe och choklad, att behöva komma från områden utan avskogning. Så säger en ny lag, godkänd i april av EU-parlamentet, som förbjuder import av jordbruksprodukter från områden där inhemska skogar har huggis ned. Regeln, som förväntas träda i kraft om ett och ett halvt år, reglerar importen av kaffe, kakao, sojabönor, nötkött, gummi, palmolja och trä från det brasilianska jordbruket.

Utsikten är frestande. Från december 2024 kommer vissa livsmedel som säljs i europeiska stormarknader, som kaffe och choklad, att behöva komma från områden utan avskogning. Så säger en ny lag, godkänd i april av EU-parlamentet, som förbjuder import av jordbruksprodukter från områden där inhemska skogar har huggis ned. Regeln, som förväntas träda i kraft om ett och ett halvt år, reglerar importen av kaffe, kakao, sojabönor, nötkött, gummi, palmolja och trä från det brasilianska jordbruket.

Brasilien är den största leverantören av livsmedel till EU, vilket gjort att den nya lagstiftningen stått i centrum för en debatt om nya krav från internationell handel och råvaruexport, som är avgörande för den brasilianska handelsbalansen. År 2022 stod råvaror, särskilt sojabönor, råolja och järn, för 68 % av den brasilianska utlandsförsäljningen och genererade cirka 227,2 miljarder USD. Enbart sojabönor stod för 46,6 miljarder USD i export (när sojamjöl och olja räknas in når summan 60,9 miljarder USD), 20,8 % mer än 2021.

I detta scenario kräver varje förändring av EUs regler extra försiktighet och uppmärksamhet. Problemet är att vissa detaljer i den nya lagen inte är tydliga. Det är fortfarande inte klart, till exempel, hur sofistikerad spårningen av produktionskedjor och hållbarhetsmetoder ska vara.

“Det kan tillkomma ytterligare kostnader med mer sofistikerade revisioner”, säger advokat Rodrigo Lima, partner-direktör för Agroicone, specialist på internationella förhandlingar, miljö och hållbarhet inom jordbruket. “I alla fall är det en handelsstandard som kan antas av USA och Kina, så livsmedelsproducerande länder kommer att behöva anpassa sig.”

Hur positionerar Brasilien sig i förhållande till den nya europeiska lagen?

För det första är det viktigt att förstå Europas ställning. Europeiska unionen är en stor importör av livsmedel och om avskogning i samband med jordbruksproduktion inte kontrolleras, kommer det inte att vara möjligt att nå utsläppsmålen.. Länder som Storbritannien och USA går också åt samma håll. I framtiden kan Kina också göra detsamma. Kort sagt, vad Europa kräver är att miljölagar ska respekteras.

Hur kommer den nya riktlinjen att fungera i praktiken?

Europeiska unionen kommer att definiera länder och områden med högre eller lägre risk för avskogning. Det blir upp till importören att bestämma vem de ska köpa av, vilket har att göra med graden av risk de kommer att behöva möta. En annan viktig punkt är att det blir böter för importörer som köper mat från områden med avskogning. Det bör klargöras att detta är en extraterritoriell regel. Så Europeiska unionen reglerar något i andra territorier, vilket kan vara tveksamt ur folkrättslig synvinkel. Det är en vacker juridisk diskussion.

Lagen gör ingen skillnad på laglig och illegal avskogning, eller hur?

Lagen behandlar livsmedelsproduktion i områden med avskogning fram till den 31 december 2020, oavsett om det är tillåtet enligt det producerande landets lagstiftning eller inte. I Brasilien har vi en lag som diskuterar procentandelen av vegetationsdämpning i varje biom, skogsbrukskoden. I Amazonas, till exempel, är det nödvändigt att bevara 80 % av landsbygdens fastighetsareal. Men Europas nya livsmedelsimportlag säger att det inte får ske någon avskogning, oavsett om det är lagligt eller olagligt.

Kan denna lag i denna mening tolkas som ett hinder för utbyggnaden av nya jordbruksområden?

Ja. Länder som Malaysia och Indonesien hävdar att den nya europeiska standarden begränsar tillgången till internationella marknader. Detta är en fråga som kan skapa långa diskussioner inom WTO (World Trade Organization). Men man måste komma ihåg att dessa debatter varar i åratal.

Vilka kriterier kommer Europeiska unionen att använda för att definiera riskområden?

Det kommer att vara den senaste historien om avskogning. Amazonas, till exempel, borde vara ett område med hög risk, vilket kan orsaka problem för en stat som Mato Grosso, som är en stor spannmålsproducent. Vi vet fortfarande inte om Europeiska unionen kommer att särskilja biomer inom samma stat. Jag säger detta eftersom Mato Grosso har lika mycket Amazonasskog som Cerrado. Men det betyder inte att det är förbjudet att köpa från den platsen. Det innebär att det blir en större risk och att EU:s tillsyn blir strängare.

Behöver producenten i riskområden mer kraftfullt bevisa att de inte är inblandade i avskogning?

Ja. Troligtvis kommer producenten behöva gå igenom en certifierings- och revisionsprocess, något som genererar en kostnad. Hela kedjan kommer att behöva certifieras. Normen inkluderar import av nötkött, där det kommer att vara nödvändigt att certifiera även spannmålsproducenter. Och här kommer svårigheten. I förhållande till högre förädlade produkter som kaffe, där certifiering är en skillnad som konsumenterna är villiga att betala för, är detta inget problem. Men så är inte fallet med råvaror som sojabönor. Och det finns logistisk komplexitet också.

Vilken typ av komplexitet?

Lagen säger att varje jordbruksproduktionspolygon ska följa miljöregler och ska vara spårbar. Och att spåra produktion och export av råvaror är inte lätt. Ett fartyg lastat med sojabönor samlar produktionen av hundratals eller tusentals gårdar i olika regioner i landet. För att inte tala om lastbilarna som stannar vid olika handelsföretags silor för att lastas. All den sojan blandas i silos, lastbilar, tåg och hamnar. Logistiken är så här över hela världen.

Hur löses detta?

Importören kommer att kräva flera åtgärder för att hantera risken. Europeiska unionen skulle behöva vara mycket försiktig med frågan om att dessa krav kommer att generera kostnader, så att produkter kan bli dyra i Europa. I möten med företag har jag frågat om graden av komplexitet att hantera risker. Vad jag har hört är att kraven kommer att uppfyllas. Men det blir kostnader.

Kan små och medelstora producenter i detta scenario uteslutas från export?

Ja. Småbönder kan utelämnas från export till Europa i brist på resurser för att investera i spårbarhet och mer sofistikerade certifieringar. Det gäller även små och medelstora djuruppfödare. Av denna anledning undrar många om den nya europeiska lagen faktiskt är en form av protektionism. Det är en punkt som lyfts. Om tanken är att hjälpa till att kontrollera avskogningen i världen kanske inte uteslutande producenter bidrar till detta.

Avskogning sker inte bara på grund av boskap. Uppgifterna visar att växtlighet skärs ner på offentlig mark även på grund av gruvdrift och illegal avverkning och försäljning av virke. Det förekommer kriminell verksamhet. Kommer den nya europeiska lagen att sätta stopp för avskogningen i världen genom att den bara kopplas till livsmedelsproduktion? Den europeiska konsumenten måste utmanas i denna fråga. Denna uppfattning att skurken är jordbruksföretag begränsar vårt utrymme att kontrollera problemet.

Kan skogsbrukskoden bidra till att minska Brasiliens miljörisker i förhållande till europeisk lagstiftning?

Du kan, men vi måste utvecklas på denna punkt. Skogsbruksbalken är en lag som kräver bevarande av inhemsk skog, enligt en rad krav. Det finns ett instrument, Rural Environmental Registry (CAR), inom skogsbruksbalkens tillämpningsområde, med data om miljövård av landsbygdsfastigheter. Varje stat har sin CAR-plattform och många behöver fortfarande gå vidare. Men det här systemet har verkligen potentialen att vara ett utmärkt verktyg för att minska miljörisker.

Kan Brasilien intensifiera handeln med andra regioner i världen på grund av svårigheter att sälja till EU?

Brasilien kommer aldrig att ge upp Europa som handelspartner. Att exportera till Europa är ett bra visitkort och den europeiska kontinenten är viktig för vår export av jordbruksföretag. Men om det är mycket hinder och kostnader kan producenterna börja sälja mer till de som underlättar försäljningen. Det är en marknadsfråga. Hur som helst, det finns fortfarande punkter i lagen som ska klargöras och Brasilien kommer att anpassa sig till de nya standarderna.

Om Vikingen

Med Vikingens signaler har du en god chans att hitta vinnarna och sälja i tid. Det finns många värdepapper. Med Vikingens autopiloter eller tabeller kan du sortera ut de mest intressanta ETF:erna, aktierna, optionerna, warranterna, fonderna osv.

Klicka här för att se vad Vikingen erbjuder: Detaljerad jämförelse – Börsprogram för dem som vill bli ännu rikare (vikingen.se)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *