Fonder är något som berör alla

Ingenstans i världen är fonder en så populär sparform som i Sverige. Sju av tio svenskar sparar i fonder, antingen direkt, genom kapitalförsäkringar eller ett så kallat Investeringssparkonto. Inräknat det obligatoriska sparandet till premiepensionen är vi alla fondsparare. Av den anledningen är det förvånande att det inte skrivs mer om fonder och fondsparande.

Det svenska fondsparandet har en lång historia

Att spara i fonder är inget nytt i Sverige, faktum är att redan 1958 startade Ragnar och Gösta Åhlén, arvtagare till postorderfirman Åhlén & Holm och varuhuskedjan Tempo en stiftelse vid namn Aktietjänst som hade till syfte att främja aktiesparandet i Sverige. Denna stiftelse startade sedan tre olika fonder under varumärket Koncentra, varav en var en så kallad öppen fond. Det betyder att det gick att göra löpande insättningar och uttag, precis som dagens fonder.

Aktietjänst var att betrakta som innovativa för den svenska finansmarknaden och lanserade en variant av månadssparande. Det innebar att andelsägarna varje månad kunde få andelar tillsända sig mot postförskott. Detta följdes 1967 av ett månadssparande där det gick att spara jämna belopp mellan 50 och 500 kronor som sedan omvandlades till fondandelar. Fraktionshandeln i fondsparandet hade kommit till Sverige.

Drygt tio år senare ansåg den dåvarande regeringen att det behövde göras något för att stimulera hushållens sparande och introducerade skattefonder där varje krona som sparades var avdragsgill i deklarationen. Dessutom var avkastningen skattefri under sparadet samt ytterligare fem år. Mellan åren 1979 och 1982 ökade antalet fondsparare från 75 500 till 425 000.

1984 kom Allemansspar, där spararna kunde välja mellan att spara på ett konto eller i olika typer av aktiefonder. Det var nu som fondsparandet slog genom på allvar. Ny grupper nåddes och det fanns till och med företagsanknutna allemansfonder. Vid denna tidpunkt var sparandet skattefritt, något som delvis förändrades under 1990-talet för att sedan helt upphöra. Allemansfonderna kom att bli vanliga fonder.

Nästa stora steg för fondsparandet kom år 2000 när Premiepensionssystemet lanserades. Detta innebar att förmånstagaren kan placeras fritt i ett urval av fonder på ett statligt fondtorg.

Totalt förvaltade fonderna i Sverige 6 761 miljarder kronor vid utgången av augusti 2023.

Alla hushåll har ett fondsparande

I dag har sju av tio svenska ett eget fondsparande, antingen direkt eller genom ett så kallat Investeringssparkonto. Alla svenska hushåll har dessutom ett eget fondsparande genom pensionssystemet. De flesta har valt att spara i den fond som den egna banken rekommenderat, vilket inte alltid är av godo eftersom bankens tjänstemän sällan rekommenderar annat än de egna produkterna.

Vad är en fond och hur fungerar den?

En fond innebär att ett stort antal sparare går samman och tillsammans äger värdepapper som aktier eller obligationer. Det kan även röra sig om råvaror eller andra tillgångar, men för enkelhet skull väljer vi att fokusera på aktier och obligationer eftersom denna text annars blir alltför lång. Köper fonden aktier i AstraZeneca eller Volvo betyder det att alla andelsägare, det vill säga fondspararna i denna fond, äger en del i AstraZeneca eller Volvo.

Fonder anlitar experter

Istället för att själv göra placeringarna i olika värdepapper, lägger du som sparar i en fond över ansvaret för värdepappershandeln på fondens förvaltare. Fondförvaltaren har en särskild expertis på den marknad som fonden riktar in sig på. Fondförvaltaren arbetar dagligen, oftast tillsammans i team, med att analysera företag och marknader eller räntor och prognoser. Allt för att kunna göra så bra val av värdepapper som möjligt.

En förvaltare får inte välja värdepapper helt fritt. Varje fond har, enligt lag, fondbestämmelser som beskriver hur just den fonden får placera. Bestämmelserna utformas av fondbolaget eller fondförvaltare, enligt de regler som finns och den placeringsinriktning som fondbolaget tänkt sig att fonden ska ha.

Bestämmelserna ska sedan godkännas av Finansinspektionen i Sverige, eller motsvarande tillsynsmyndighet i det land där fonden är registrerad. I fondbestämmelserna kan det till exempel stå att fonden ska placera på de europeiska marknaderna. Då får förvaltaren inte köpa aktier i ett japanskt företag till den fonden.

Olika typer av fonder

Alla fonder har olika risknivåer. En fond kan ge bra avkastning, men du kan också förlora pengar. Alla fonder förvaltas av fondbolag, som väljer ut vilka värdepapper som fonden ska investera i. En fond kan förvaltas aktivt eller passivt. Vid aktiv förvaltning lägger förvaltaren ned tid och omsorg på att analysera marknaden inför köp- och säljbeslut. När förvaltningen är passiv följer fonden enbart ett visst index, och det gör slaviskt. Warren Buffet har sagt att de flesta investerare skulle må bra av att investera i en indexfond som följer S&P500, det stora amerikanska börsindexet. Faktum är att han år 2008 utmanade hedgefondbranschen, som enligt hans uppfattning tog ut orimliga avgifter som fondernas resultat inte kunde motivera.

Protégé Partners LLC accepterade, och de två parterna ingick ett vad om en miljon dollar. Buffett vann vadet. Buffetts framgångsrika påstående var att, inklusive avgifter, kostnader och utgifter, skulle en S&P 500-indexfond överträffa en handplockad portfölj av hedgefonder under 10 år. Satsningen ställer två grundläggande investeringsfilosofier mot varandra: passiva och aktiva investeringar.

Oavsett om fonden är aktiv eller passiv så betalar du allra oftast en avgift till fondbolaget. För att avgöra om en högre förvaltningsavgift är motiverad kan du kontrollera fondens aktivitetsgrad.

Ett vanligt sätt att spara i fonder är genom månadssparande. När du månadssparar sköter sparandet sig självt genom att du köper fonder varje månad utan att behöva göra ett nytt val. Det finns olika typer av fonder. De vanligaste fonder är räntefonder, aktiefonder, blandfonder och indexfonder. Det är tillgångarna i fonden som avgör vilken typ av fond det är. Fondtypen påverkar exempelvis fondens risknivå och avgift.

Aktiefonder

En aktiefond är en fond som placerar huvuddelen av fondförmögenheten i olika normalt börsnoterade aktier. Aktiefonder som regleras av lagen om värdepappersfonder sprider risken genom att placera i minst 16 olika aktier. Oftast innehåller fonderna betydligt fler aktier. Fondens andelsägare blir indirekta delägare i alla de företag där fonden äger aktier.

Räntefonder

Räntefonder är ett samlingsbegrepp för fonder som placerar fondförmögenheten i räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. Korta räntefonder kallas även för penningmarknadsfonder, medan långa räntefonder även kallas för obligationsfonder. Kort och lång räntefond avser räntebidningstiden på tillgångarna i fonden En obligation eller statsskuldväxel ges ut av till exempel stat, kommuner eller företag som ett sätt att låna pengar från allmänheten. Korta räntefonder innebär mycket låg risk, men också lägre förväntade avkastningsmöjligheter än fonder med högre risk.

Blandfonder

En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Hur fördelningen av aktier respektive räntebärande värdepapper ser ut kan skilja sig åt mellan olika blandfonder och följer av fondens fondbestämmelser.

Fond-i-fond

Fond-i-fond, alternativt “fondandelsfond” är en fond som innehåller andelar i minst två andra fonder. Genom att investera i en sådan går det att minska riskerna ytterligare jämfört med en enskild fond, men till priset av en extra förvaltningsavgift. Enligt gällande lagstiftning får fondbolagen inte ta ut avgift för fondandelsfonder som innehåller egna fonder

Indexfonder

En indexfond är en aktie- eller räntefond vars mål är att utvecklas så nära ett index som möjligt. En sådan fond har en lika stor andel i olika företags aktier som dessa aktier finns representerade i index, det vill säga fonden följder den genomsnittliga utvecklingen för aktierna som ingår i indexet. Eftersom indexfonder är passiva och inte behöver aktiv förvaltning så har dessa fonder i genomsnitt låga avgifter.

Börshandlade fonder

En börshandlad fond, en så kallad Exchange Traded Fund, eller ETF, är en fond som handlas över börsen som en aktie. Vi kommer att återkomma till börshandlade fonder i en egen artikel längre fram i höst. Känner du att du vill veta mer om denna typ av fonder rekommenderas ett besök på www.etfmarknaden.se där jag också skriver texter.

Oftast är börshandlade fonder indexfonder, men undantag finns. För att kunna handla en ETF behövs en aktiedepå. Fondtypen handlas till samma villkor av institutioner som privatpersoner. Börshandlade fonder har ofta lägre förvaltningsavgifter än vanliga indexfonder, men har en implicit köp- och försäljningsavgift i och med att spararen vid handel måste betala courtage till sin mäklare på samma sätt som vid aktiehandel. Nordnet erbjuder emellertid ett courtagefritt månadssparande, vilken denna firma är ensam om i Norden. Dessutom finns också en dold avgift i form av spread, det vill säga skillnaden mellan köp- och säljkurs på den börs där den börshandlade fonden handlas.

Hedgefonder

En hedgefond har friare placeringsregler än vanliga aktiefonder. Målsättningen är ofta att ge avkastning även i tider när världens aktiebörser sjunker i värde genom att det är tillåtet att belåna tillgångarna, placera i optioner med mera. Hedge kan översättas med skydd och hedging är avsett att skydda mot vissa förändringar på marknaden. Hedgefonder kan uppvisa allt från mycket hög risk till låg risk.

Ett omfattande regelverk skyddar spararna

Det finns många regler som reglerar fonder. En av de viktigaste är att fonden och dess förvaltare alltid ska agera i andelsägarnas gemensamma intresse. Det betyder i praktiken att alla val som fondbolaget eller fondförvaltaren gör ska baseras på huruvida effekterna av dem gynnar andelsägarna.

Med risk avses i investeringssammanhang risken för att investeringen ska svänga i värde, både uppåt och nedåt. Ju större svängningar desto större risk att förlora pengar. Risk och möjlighet till högre avkastning hänger dock nära samman. Spararen behöver ta någon form av risk för att kunna få ersättning i form av avkastning. Fonder anses generellt som tryggare alternativ med en mindre risk än de underliggande värdepapperna enskilt eftersom den sprider riskerna. Lagen om stora tal innebär att det är osannolikt att anta att alla de i fonden ingående värdepappren skall utvecklas dåligt vid samma tillfällen vilket betyder att den så kallade företagsspecifik risken minskar. En lågkonjunktur kan emellertid leda till detta.

Det är skild ekonomi mellan fonden och fondbolaget. Detta åstadkommer fondbolaget genom att samtliga fondens tillgångar förvaras hos ett annat bolag, ett så kallat förvaringsinstitut. Om ett fondbolag går i konkurs, vilket är mycket ovanligt, påverkas inte fondens värde eftersom fondens tillgångar inte ingår i fondbolagets konkurs utan även fortsättningsvis ägs av fondandelsägarna.

Själva fonden kan med andra ord inte gå i konkurs, utan den övertas i händelse av fondbolagets konkurs av en annan fondförvaltare. Om sådan saknas betalas fondens förmögenhet ut till andelsägarna. Detta skydd ersätter den så kallade insättningsgarantin som finns för andra sparformer. Däremot kan en investering i en fond minska såväl som öka i värde, och en andelsägare kan förlora hela sitt insatta kapital. Däremot kan andelsägare inte förlora mer än sitt insatta kapital.

Se upp med avgifterna

Som konsument är det viktigt att förstå att även en liten skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande snabbt växer till stora summor. För Sverigefonder är skillnaden i avgift mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond i dag 1,06 procentenheter. Det betyder att om du sparar 2 000 kronor i månaden i 30 år med en årlig avkastning på sju procent kommer du att ha betalat 256 000 kronor mer för den aktivt förvaltade fonden. De flesta aktivt förvaltade fonder slår sällan sitt jämförelseindex så se upp med vad du betalar för.

Lagstiftarna har emellertid tänkt på detta. Alla fonder måste ange sitt så kallade Normanbelopp, som är ett mått på de avgifter som fondbolaget tar ut. Namnet kommer från finansmarknadsministern Peter Norman som ställde ett krav om att fonderna skall redovisa kostnaderna i kronor och ören för en på förhand given sparplan. Nyckeltalet beräknas som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det faktiska belopp som spararen får ut efter tio år.

Vissa fonder tar ut en insättningsavgift och i vissa fall även en avgift för uttag. Detta är ovanligt i Sverige och används främst för att beivra korttidshandel. Särskilda fonder, såsom en del hedgefonder, tar ibland ut en resultatbaserad avgift utöver förvaltningsavgiften, till exempel ett visst antal procent av överavkastningen i förhållande till ett jämförelseindex.

Eftersom en fondförvaltare tar hand om fonden och köper och säljer värdepapper för fondens pengar tas fondbolaget ut avgifter. Den genomsnittliga avgiften för en Sverigeregistrerad aktiefond är 1,09 procent, vilket är lägst i Europa, men väldigt högt med börshandlade fonder i USA där den årliga förvaltningsavgiften på flera ETFer ligger under 0,1 procent. Tanken är att fondens utveckling ska kompensera för den kostnaden och vara en mer effektiv metod att uppnå avkastningen än om fondandelsägaren själv förvaltat sina pengar. Det är bra att som konsument vara vaksam på de kostnader som fonden tar ut.

En fast förvaltningsavgift tas ut som en årlig procentsats på fondens förmögenhet och dras från fonden med 1/365 per dag. Indexfonder har i regel lägre avgift än aktivt förvaltade fonder. I aktivt förvaltade fonder väljer förvaltaren inom placeringsreglementets ramar placeringar som bedöms ha störst chans att ge bra avkastning.

Förutom att många hushåll inte förstår vad en fond är, är också osäkerheten stor kring avgiften för ett sparande. För att öka medvetenheten kring vad några populära fondkategorier kostar publicerar FI medianavgiften för både Sverigefonder och globalfonder.

Välj rätt fond

Välj en fond med omsorg. Läs faktabladet så att du förstår vad som ingår och hur fonden förvaltas. Tänk också på vilken risk du är villig att ta med de pengar som du investerar och jämför alltid olika fonders avgifter och historiska avkastning innan du investerar i dem.

Några av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till är din egen tidshorisont, risknivå och avkastningsmöjligheter. Du kan även utvärdera en fond genom att jämföra fondens tidigare resultat mot olika index eller andra fonder. Ett annat sätt är att jämföra fondens omdöme/rating för att utvärdera den.

Trots en lång historik och ett omfattande regelverk finns det stora kunskapsluckor när det kommer till vad en fond egentligen är. Nästan varannan svensk svarar fel på frågan om det är säkrare att köpa aktier i ett enskilt företag eller att köpa andelar i en aktiefond. Det visar Finansinspektionens senaste hushållsundersökning som publicerades den 1 september 2023.

Var handla fonder?

De flesta större banker erbjuder i dag sina kunder att handla fonder. Dessutom finns det ett stort antal plattformar som erbjuder möjlighet att handla fonder från olika förvaltare. Några exempel på dessa plattformar är:

• Avanza

• Folksam

• Fondmarknaden

• Fondo

• Futur Pension

• Levler

• Nordnet

• SAVR

• SEB

• SPP

• Strivo

Dessa plattformar är endast exempel på olika aktörer som erbjuder fondhandel. Att de namnges i denna artikel betyder inte att dessa företag är kunder till Vikingen eller till Realtid, eller att Vikingen, Realtid eller dessa bolags styrelser rekommenderar dessa.

Vikingen och fondmarknaden

I Vikingens databaser finns i dag mer än 40 000 olika instrument, inte bara aktier. I databaserna finns sedan i våras kurshistorik för ETFer, så kallade börshandlade fonder i både Sverige, Tyskland och USA. Det finns även data om mer än 3 000 olika fonder. Läs mer på Vikingen.se.

Historisk avkastning är ingen garanti

Även om det historiskt sett har visat sig lönsamt att spara i fonder, så vill vi ändå påminna om att det alltid tillkommer en viss risk när du investerar i värdepapper. Bara för att en fond har gått bra historiskt, finns det ingen garanti för att den ska ge bra avkastning framöver.

Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska, och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du har satt in.

Om Vikingen

Med Vikingens signaler har du en god chans att hitta vinnarna och sälja i tid. Det finns många värdepapper. Med Vikingens autopiloter eller tabeller kan du sortera ut de mest intressanta ETF:erna, aktierna, optionerna, warranterna, fonderna osv.

Klicka här för att se vad Vikingen erbjuder: Detaljerad jämförelse – Börsprogram för dem som vill bli ännu rikare (vikingen.se)