Använder patty-power paritet för att tänka på växelkurser

Big mac-indexet uppfanns av The Economist 1986 som en lättsam guide till huruvida växelkurser är på sin “rätta” nivå. Den är baserad på teorin om köpkraftsparitet (PPP), föreställningen att växelkurser på lång sikt bör röra sig mot den kurs som skulle utjämna priserna på en identisk korg med varor och tjänster (i detta fall en hamburgare) i två länder.

Burgernomics var aldrig avsedd som en exakt mätare av valutafel, bara ett verktyg för att göra växelkursteorin mer lättsmält. Ändå har Big Mac-indexet blivit en global standard, inkluderat i flera ekonomiska läroböcker och föremål för dussintals akademiska studier. För den som tar sin snabbmat på större allvar räknar vi även ut en gourmetversion av indexet.

Det BNP-justerade indexet tar upp kritiken att man skulle förvänta sig att genomsnittspriserna på hamburgare skulle vara billigare i fattiga länder än i rika eftersom arbetskostnaderna är lägre. PPP signalerar vart växelkurserna bör vara på väg i det långa loppet, eftersom ett land som Kina blir rikare, men det säger lite om dagens jämviktskurs. Förhållandet mellan priser och BNP per person kan vara en bättre vägledning för det aktuella verkliga värdet på en valuta.

Big Mac Index

Hur mycket kostar en Big Mac i ett land i förhållande till andra länder.

Vad är Big Mac Index?

Big Mac Index är ett verktyg som utarbetades av ekonomer på 1980-talet för att undersöka om valutorna i olika länder erbjuder ungefär samma nivåer av grundläggande överkomlighet. Big Mac Index är baserat på teorin om köpkraftsparitet (PPP).

Historien om Big Mac Index

Big Mac Index introducerades av Pam Woodall i The Economist i september 1956 som en illustration av köpkraft, som nu publiceras av tidningen årligen. Den traditionella metoden för att mäta PPP eller växelkurser mellan två länder är att växelkursen ska anpassas på ett sådant sätt att en provkorg av varor och tjänster bör kosta lika mycket i båda länderna. I Big Mac Index innehåller varukorgen endast en Big Mac Burger som säljs av McDonald’s över hela världen (med några mindre ändringar). McDonald’s valdes eftersom det finns i nästan alla länder.

För att få fram Big Mac PPP-växelkursen mellan två länder delas priset på en Big Mac beräknat i landets valuta med priset på Big Mac i ett annat land. Värdet som erhålls kommer att vara växelkursen. Detta värde jämförs sedan med den faktiska växelkursen. Om det erhållna värdet är mer än växelkursen är den första valutan övervärderad. Omvänt, om värdet är lägre än växelkursen, är den första valutan undervärderad jämfört med den andra. Indexet introducerade också ett nytt ord, “Burgeronomics”.

Variationer

1. iPod-index: Precis som Big Mac-indexet introducerade en australisk bank 2007 iPod-indexet. Men teorin ignorerar frakt- och distributionskostnader, som kan variera från ett land till ett annat, beroende på landets avstånd från tillverkningsplatsen.

2. Gold Mac Index: I detta index beräknas köpkraftsparitet utifrån hur många hamburgare som kan köpas med ett gram guld i ett visst land.

Köpkraftsparitet är en ekonomisk teori som gör en jämförelse mellan olika valutor genom en marknadsbaserad “korg med varor”.

I enlighet med denna teori är valutor i jämvikt eller i pari när växelkursen är densamma i båda länderna.

Vart tredje år konstrueras och släpps en rapport av Världsbanken som jämför olika valutor med den amerikanska dollarn. Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) använder denna rapport som ett bevis för att förutsäga och rekommendera ekonomisk politik. Varukorg hänvisar till en fast uppsättning konsumentprodukter och tjänster som köps av en konsument och som värderas på årsbasis. Det används för att spåra inflationen i ett land. Varukorgen anpassas efter förändringar i konsumenternas köpvanor.

Om en varukorg kostar 100 USD i USA och 200 GBP i Storbritannien, är köpkraftsparitetsväxelkursen 1 till 2.

Kritik mot Big Mac Index

Trots att det är ett rimligt mått i den verkliga världen, kritiserar vissa ekonomer detta index. Indexets begränsningar är följande:

1. I många länder är det relativt dyrt att äta på McDonald’s jämfört med att äta på en lokal restaurang. Därför är efterfrågan på en hamburgare relativt sett mindre. Därför är det inte lika globalt acceptabelt.

2. Det totala priset för en Big Mac-burgare kommer att vara beroende av lokal produktion, leveranskostnad, reklamkostnader, transportkostnader och statusen på den lokala marknaden, som kommer att vara olika mellan länder och inte en återspegling av totala relativa valutavärden.

3. McDonald’s tillvägagångssätt med höga volymer och låga marginaler avgör vinstintervallet på många marknader. På vissa ställen maximerar ett tillvägagångssätt med hög marginal vinsten. Därför kommer det fastställda värdet inte att återspegla den rättvisa valutastatusen.

4. Priserna på en Big Mac varierar också med de områden där den säljs. Därför kan en Big Mac som säljs i en större stad vara dyrare än en som säljs i ett lite lantligt område.

Om Vikingen

Med Vikingens signaler har du en god chans att hitta vinnarna och sälja i tid. Det finns många värdepapper. Med Vikingens autopiloter eller tabeller kan du sortera ut de mest intressanta ETF:erna, aktierna, optionerna, warranterna, fonderna osv. Vikingen är ett av Sveriges äldsta aktieanalysprogram.

Klicka här för att se vad Vikingen erbjuder: Detaljerad jämförelse – Börsprogram för dem som vill bli ännu rikare (vikingen.se)